Läsning gör gott i Vindängens skola!

kg

I år deltog Vindängens skola under sina läsveckor som första svenska skola i Läsning gör gott- kampanjen. Efter att kampanjen avslutats intervjuades elever från samtliga klasser.

Eleverna tyckte att Läsning gör gott var en rolig idé men också viktig speciellt för dem som inte läser så bra ännu. Eleverna valde samma böcker som de annars också skulle ha läst; spänning, fantasy och roliga böcker. Vissa valde också tjockare böcker för att få fler kg. I skolbiblioteket lånades både pulpetböcker för att läsa under skolans lästimme men många satt även på biblioteket och läste. En av pojkarna i åk 4 tyckte det var skönt att läsa en rolig bok just innan sovdags för att inte se mardrömmar. Medan en annan pojke i åk 6 läste många av Dagbok för alla mina fans– böcker. Han tyckte det roligaste med läsveckorna var tävlingen där klasserna tävlade sinsemellan om flest läst kg. ”Att läsa var roligt också för att man fick väga böckerna. Varje morgon då man kom till skolan pratade alla om vad de läst och hur mycket böckerna vägde” sade Ulla i åk 4.

ettor

Felix i åk 6 läste Sachars ”Ett hål om dagen” som är den bästa och mest spännande bok han någonsin läst. Tipset till boken fick han från Instagram där det pratades om filmen. Under den tre veckor långa läskampanjen fylldes hans läspass med totalt 9kg böcker, serier och högläsning! En pojke i trean berättade att han under läsveckorna läst många Sune- böcker och rekommenderar speciellt Sune och den tokiga teatern! Några flickor i åk 6 berättade att de vanligtvis läser mest tidningar. Men under läsveckorna läste de varsin klassiker, en bok i engelskan samt en i finskan.

En grupp ettor däremot tyckte att det absolut roligaste under läsveckorna var besöket i Hagalunds bibliotek där de under en timmes tid fick äta frukt och grönsaker och läsa så mycket de hann! Dessutom fick vissa av eleverna läsa för Börje. Eleverna läste totalt 14 kg under besöket. Stolta och glada lämnade eleverna biblioteket med ett Läsning-gör gott diplom ihanden .

läsdiplom

En flicka i tvåan berättade att hon läst Bellman på tjuvjakt som var jätterolig. Under läsveckorna läste även tvåorna mer än vanligt och bloggade ivrigt om vissa av böckerna på klassens blogg. De berättade också glatt att många föräldrar läst högt för dem under läsveckorna. ”Nästa gång skulle jag vilja att läsveckorna håller på i 10 veckor, istället för 3” kommenterade en pojke då jag frågade om de hade några önskemål. Kanske vi kan ta en ny utmaning inför sommarlovet…

Under Läsning gör gott- Kampanjen var den vanligaste frågan på skolbiblioteket: Vilken är den tjockaste boken? Eleverna var väldigt ivriga på att läsa och besökte skolbiblioteket även under rasterna. Från Esbo stadsbiblioteks sida startades kampanjen med en kick off för klasserna 4-6 i samband med ett författarbesök. Eleverna fick gissa hur mycket en stor bokhög vägde. Den som gissade närmast vann ett bokpris!

vågen'

Vi utlyste även i början av kampanjen en tävling där den klass som läst flest böcker får komma och se på film till biblioteket senare under våren. Eftersom alla 150 elever läste med en sådan stor iver och samlade tillsammans 791 kg, så beslöt vi i samråd med rektorn att alla klasser är vinnare i den här tävlingen! Lärarna berättade också om läsivern och om inbördes tävlingar mellan syskon. Och en liten förskoleflicka vars bröder deltog i Läsning gör gott läste också ivrigt: ” Det skulle vara så roligt att få vara med. Tror du att jag får ge mina lästa kg böcker till min storebrors klass? Ja, det fick hon.

Läsning GÖR gott!

räkna

Vill du ha kampanjen Läsning gör gott till din skola? Kontakta mig gärna så berättar jag mera! Mikaela Wickström/ Esbo stadsbibliotek

Boktrailers i samarbete med biblioteket, skolan och Schildts & Söderströms!

Ett boktrailer-projekt i samarbete med Esbo stadsbibliotek, Mattlidens skola och Schildts & Söderströms!

Traditionellt har bibliotekarien berättat om böcker, bokpratat, för eleverna. Eleverna, däremot, har i skolan fått skriva recensioner eller referat efter en läst bok. Varför inte istället låta eleverna göra jobbet, d.v.s. läsa och rekommendera böckerna åt andra ungdomar på det sätt som faller dem naturligt, d.v.s med bilder och film?! I ett boktrailerprojekt får eleverna vara kreativa och skapa en produkt som liknar dem själva och med vars hjälp vi kan locka andra ungdomar till läsning.

boktrailers2

Min kollega Johanna Björkstén och jag ville erbjuda något nytt för högstadieelever och kontaktade Schildts& Söderströms för att fråga om de var intresserade av ett samarbete kring boktrailers. Vi hoppades att förlaget skulle donera några nya titlar som högstadieelever skulle läsa och göra boktrailers av. Böcker som inte ens vi bibliotekarier hade hunnit läsa än. De färdiga alstren skulle både förlaget och stadsbiblioteket sedan fritt få använda i sina kanaler. Förlaget trodde genast på vår idé och ett samarbete kunde inledas. Förlaget donerade flera exemplar av Arra, Anaché, En skärva av själen och Martrådar till projektet.

Att hitta en tidpunkt som passade både skolan och biblioteket var en utmaning eftersom ett boktrailer-projekt, som består av flera olika moment, är tidskrävande. Samarbetet kunde börja i november 2014 med en årskurs 8 från Mattlidens skola. Under projektet träffades vi tre gånger; första gången på Äppelbiblioteket för bokprovning (1 h), de två följande gångerna i klassen för att söka bilder på nätet (2,5 h) och för att sammanställa boktrailern (2,5 h). Projektet avslutades i början av januari 2015.

Verktyg och program

I detta projekt användes skolans iPads.

För bild- och textbehandling apparna Over och Snapseed.

Bilder laddades ner från www.Creativecommons.org och www.shutterstock.org

 

Bokprovning på biblioteket

 boktrailersbokprovning

Under första träffen pratade vi kort om boktrailers och om vikten att föra läsdagbok. Eftersom en boktrailer skall inspirera till att läsa boken är det viktigt att fundera vad man vill förmedla med sin film. Vad är det mest väsentliga i boken och hurdan är stämningen? Finns det en händelse som kunde lyftas fram? Eller ett citat?  Vilka bilder och tankar föds under läsningen? Att tänka i bilder redan från första början och skriva ner dem i läsdagboken underlättar senare själva sökandet efter bilder.

Till bokprovningen hade vi samlat ihop omkring 12 titlar, ca 3-4 böcker av varje. Förutom böckerna som donerats av Schildts & Söderströms hade vi flera titlar från biblioteket för att ha böcker i olika svårighetsgrad.

Eleverna fick under en halv timmes tid bekanta sig med de olika titlarna. Eftersom det var meningen att de skulle arbeta i 2-3 personers grupper, gjordes grupperna enligt böckerna som eleverna valde.  Alla hittade en bok åt sig, vissa snabbare än andra. Böckerna som valdes var Arn, Arra, Anaché, Martrådar, En skärva av själen och Anna är online. Redan i slutet av den första träffen hade flera av eleverna börjar läsa på sin bok!

 

Upphovsrätt och bilder på skolan

Den andra träffen ägde rum ca 3 veckor senare.  Då hade eleverna läst färdigt boken och samtidigt fört läsdagbok. De hade också påbörjat ett bild- och textmanuskript som hjälp för skapandet av en fungerande berättelse med önskad stämning.

Eftersom vi jobbade mycket med bilder var det viktigt att tala om upphovsrätt med eleverna. Därefter fick de börja söka efter lämpliga bilder på nätet. Att hitta material som har Creative Common- licens var tidskrävande.

boktrailers3

Ofta hittade eleven kanske en bild som bara nästan var det hen tänkt sig. Då måste eleven fundera vidare och eventuellt också kompromissa i bildvalet. Att tolka rättigheterna och att spara bilden på ipaden var alltid inte heller helt lätt. Flickr visade sig ha det största urvalet av CC licenserade bilder.  Eleverna skrev även upp källorna  till bilderna.

Eleverna uppmuntrades att fotografera själv och påmindes om att inte ta bilder som kunde upplevas som pinsamma senare.

Skillnaden mellan att göra en film eller en boktrailer med iMovie är att trailers kräver många fler bilder, allt mellan 18 och 35, beroende på trailerns längd som varierar mellan 58 sekunder och 1,5 minuter. Många elever blev förvånade över den stora mängd bilder som behövs för en trailer och det var en utmaning att hitta många bra bilder.

I slutet av den andra lektionen tittade vi på finskspråkiga boktrailers på Hagalunds biblioteks Youtube-kanal.

iMovie och den färdiga trailern på skolan

När vi träffades den sista gången ca 3 veckor senare var det meningen att eleverna skulle ha samlat alla bilder. En fördel med att använda skolans iPads i projektet var att eleverna mellan våra träffar hade fått söka efter bilder med sina ipads.

boktrailers4

Nu fick de sammanställa trailern med iMovie. De flesta elever hade använt appen tidigare och behövde ingen hjälp. De fick återigen återgå till boken och fundera på passande botten för trailern; romantik, skräck, äventyr osv. Eleverna fick behandla bilderna och texten med Over och Snapseed. Några av eleverna hade även fotat med sin telefon och flyttade sina filer till ipaden för att kunna använda dem.

Grupperna arbetade flitigt. En grupp hade t.o.m. fått sin trailer färdig före den sista träffen! Ett gott förarbete under den andra träffen gjorde själva sammanställningen av boktrailern smidig. Mest tid gick det åt till bearbetningen av texterna som i en trailer inte får vara långa. Källorna och upphovsgivarna som eleverna skrivit ned då de laddade ner bilderna lades till sluttexterna.

Eleverna var stolta över sina trailers och visade dem gärna för sina klasskamrater. Tyvärr hade vi inte tid att tillsammans se på filmerna i slutet av lektionen men klassen skulle titta på filmerna i ett senare skede.

boktrailers

Filmerna laddades upp på Hagalunds biblioteks Youtube-kanal och delades även på bibliotekets och skolans FB- och hemsidor. Även förlaget informerades regelbundet om projektets gång och slutligen då filmerna var publicerade.

Efter avslutat projekt fick läraren ännu till uppgift att samla in feedback och utvecklingsförslag av eleverna.

Esbo stadsbibliotek tackar för det fina samarbetet med de kreativa eleverna och läraren Susanne Etzell i Mattlidens skola samt Schildts & Söderströms!

För mera information Mikaela Wickström (Mikaela.Wickstrom@esbo.fi ) och Johanna Björkstén ( Johanna.Bjorksten@esbo.fi)

(Text Mikaela Wickström, bilder Johanna Björkstén)

Julens läsbingo

läsmål

Snart är det jullov för eleverna, men inte lov från läsning om ni frågar mig 🙂 Som barnbibliotekarie ser jag att eleverna nu har lov för att hinna läsa massor och lite till!

Inför sommarlovet gjorde jag en sommarens läsbingo och nu kör vi med favorit i repris, Julens läsbingo!

Alltså konceptet är det samma som tidigare. Bland alla som inom januari returnerar sin ifyllda blankett till barnavdelningen vid Esbo stadsbibliotek lottar vi ut fina bokpriser.

Muumityöpajat in memoriam Tove Jansson ”Oli ihanaa ja ihmeellistä syödä kirjastossa pannukakkua kermavaahdolla!”

Lapset saivat käydä yksitellen Muumipeikon avustuksellaviemässä silppuriin pelkopiirustuksensa.

Lapset saivat käydä yksitellen Muumipeikon avustuksella viemässä silppuriin pelkopiirustuksensa.

Muumipapasta jäi vain hattu jälkeen...

Muumipapasta jäi vain hattu jälkeen…

muumimamman säilöntäpaja

Pikku Myy opetti kujeita ja jumppasi oppilaiden kanssa.

Pikku Myy opetti kujeita ja jumppasi oppilaiden kanssa.

Nipsu joutui sijaistamaan Muumipappaa, mutta hyvinhän se sujui!

Nipsu joutui sijaistamaan Muumipappaa, mutta hyvinhän se sujui!

  Tove Janssonin kunniaksi Entressen lastenkirjaston väki rakensi elokuussa loppuvuoden ajaksi merihenkisen mökin nurkkauksen ja näyttelyn ” Toven matkassa”. Sen ympärille loihdittiin alakoululaisille työpajoja neljälle päivälle. Muumimaman pannarikestit -työpajoihin ilmoittautui lähemmäs kuusisataa osallistujaa. Työntekijät pukeutuivat muumihahmoiksi ja pajoihin päästiin Muumipapan tarinaverstaaseen, Muumimamman runojen säilöntäpajaan, Pikku Myyn ja Nuuskamuikkusen kujeilupajaan sekä Muumipeikon pelkojen poistopajaan. Lopuksi tarjoiltii pannukakkua hillon ja kermavaahdon kera.

 

Muumipapan tarinaverstas

Mitä ihmettä? Satuhuoneen lattialla oli Muumipapan silinterihattu ja työkalupakki. Nipsu hääri sen kimpussa tuohtuneena. Hän kertoi Muumipapan säikähtäneen aamulla suuresti kuullessaan, että kirjastoon tulee yli kaksisataa oppilasta. Niinpä pappa otti jalat alleen ja karkasi. Teki siis oharit. ” Kurjaa ! Pappa jätti minulle tämän pajan pitämisen. Minähän se pelkuri olen!” , niiskutti Nipsu. Muumimammakaan ei ollut saanut pappaa jäämään lempeällä maanittelullaan. Nipsu oli houkutellut pappaa, että tämä voisi lukea edes Näkymättömän lapsen tarinan, mutta ei, pappa leikkasi saksilla tarinan hädissään silpuksi. Niinpä Nipsu oli kerännyt sanat työkalupakkiin ja oppilaat saivat poimia jokainen itselleen kolme sanaa, muodostaa niistä lauseen, joista rakenneltiin luokan kanssa yhteistarina Nipsun avustamana.

Arvatkaas millaisia tarinoita tuli? Ihan hurjia; tuolit hakkasivat lusikoita, ironinen aamukahvi lauloi, näkymätön kaula leijui ilmassa. ”En olisi ikinä itse keksinyt tällaisia juttuja” ihastelivat lapset. Opettajat saivat mukaansa varsinaisen Näkymätön lapsi -kertomuksen monisteena luokkiin luettavaksi, jotta oppilaat kuulevat, mitä siinä ihan oikeasti tapahtui.

Ainiin..minkähän otuksen häntä pilkottikaan Muumipapan hatun alta? No sehän oli muumien esi-isä, jonka voit tavata kirjassa Taikatalvi. Muumipapan uroteot – kirjasta voit puolestaan lukea papasta elämäkertakirjailijana. Hän se kirjailija on ja mokoma pisti Nipsun lasten kanssa runoilemaan, mutta sehän sujui! Nipsu on nyt valtavan ylpeä kun uskalsi!

 

Muumimamman runojen säilöntäpaja

Tiesitkö, että voit säilöä muutakin kuin hilloja? Sydämeen voi säilöä muistoja. Mamma säilöi kesäpuutarhan tuoksuja, meren kuohuja ja auringon voimaa purkkiin ja liimasi siihen etiketiksi: Tahtoa talven taistoon. Hillopurkeista löytyi myös mm.esi-isien papanoita ja lohikäärmeen kyyneleitä. Oppilaat saivat kolme tehtävää: hillopurkin kuvan, johon sai säilöä itselle rakkaimman kesämuiston. Jokainen pääsi kirjoittamaan myös reseptin onnistuneesta kesälomasta; montako kiloa vai kuiskauksen verran mitäkin aineksia siihen tarvitaan. Suosituksi tuli myös ”Jos olisin puu” -runotehtävät.

 

Pikku Myyn ja Nuuskamuikkusen beatboxaus ja kujeilupaja

Pikku Myy, tuo riiviö, kävi tarinaverstaassakin häiriköimässä ja opetti oppilaille irvistelyä. Nuuskamuikkunen puolestaan oli hukannut huuliharppunsa ja päätti soittaa poskillaan. Sitä sanotaan beatboxaamiseksi. Oppilaat oppivat saman taidon alkeet pajassa. Pikku Myy vetäisi myös hyvät välituntijumpat. Tällä Pikku Myyn energianpurkausasemalla tulikin jo nälkä ja oli mukava suunnistaa kirjaston estradille herkuttelemaan pannareilla ja samalla katselemaan leffaa ”Kuinkas sitten kävikään?”

 

Muumipeikon pelkojen poistopaja

 

Mörön luola rakennettiin pimeähköön pelihuoneeseen ja paperisilppuri muunnettiin pelkosilppuriksi. Mikä on suurin pelkosi? Muumipeikko pelkää mörköä eniten maailmassa. Kirjaston Henri luki Muumipappa ja meri – kirjasta kohtauksia siitä, kuinka Muumipeikko kohtaa Mörön, aina siihen asti kun hän ei enää sitä pelkää. Lapset piirsivät omat pelkonsa paperille. Tämän jälkeen jokainen yksitellen sai astua huoneeseen ja Muumipeikon avustuksella syöttää pelkonsa silppuriin ja kas- se hävisi! Paja oli terapeuttinen kokemus. Se sai suuren suosion myös aikuisilta. Kirjaston henkilökuntakin kävi väliajalla salaa syöttämässä silppurin suuhun omat pelkonsa ja poistuivat olemus huojentuneena luolasta.

 

Pajat työllistivät suuresti henkilökuntaa, mutta opettajien, oppilaiden ja heidän vanhempiensa runsas ja ihastunut palaute palkitsi. Tämä antaa myös voimaa jatkaa valitsemallamme tiellä; avata kirjallisuutta elämysten kautta ja tuottaa omia tarinoita!

 

Pirkko Ilmanen

Aluelastenkirjastonhoitaja, Entressen kirjasto, Espoo

Ötökästä luuppiin, eli koodaustunti Hopscotchilla

Hopscotch on iPad-sovellus, jonka kanssa voi aloittaa hauskasti ja kevyesti koodaukseen tutustumisen. Ötökästä luuppiin -tunti on suunniteltu kouluikäisille, mutta toimii myös aikuisten ja alle kouluikäisten kanssa. Pienten tehtävien kautta tutustutaan Hopscotchiin ja oivalletaan pari koodauksen perusjuttua.

Meidän Ötökkä-tuntiemme opetussuunnitelma on poimittu Hopscotchin amerikkalaisilta kehittäjiltä. Alkuperäinen suunnitelma on perinpohjaisempi ja hitaammin etenevä kuin meidän versiomme. Hopscotchin sivuilta ja projekteja googlettamalla löytyi mainiota materiaalia, josta humanistikin innostui leikkimään koodauksella!

Hopscotchin kieli on englanti, mutta värikoodit auttavat luku- ja kielitaidotonta pysymään mukana.  Ohjeet voi antaa tyyliin ”valitse vihreä ykkönen”. Sovelluksesta oli suomennettu versiokin tovin saatavilla, mutta käännös oli heikko — englannilla pärjätään paremmin.

Tehtävä 1. 

hopscotch 1

 

Oivallus: mitään ei tapahdu, ennen kuin on koodattu.

Ryhmä avaa Hopscotchin, pääsee valitsemaan oman ötökkänsä, ja rapsuttelu saa alkaa. Porukka rapsuttaa ja rapsuttaa, mutta mitään ei tapahdu. Eikä tietenkään tapahdukaan, ennen kuin on koodattu. Valitaan ensimmäinen toiminta ja siitä seuraava tapahtuma.

Kasvattamiskoodin onnistuminen riemastuttaa. Isoksi kasvaneen ötökän kanssa kokeillaan, joko tyyppi kutistuisi käsiä taputtamalla. Aikuisetkin menevät lankaan ;-).

hopscotch ekaluokkalaisilla1a

Jos ja kun jonkin iPadin ääniasetukset temppuilevat, eikä kutistaminen onnistukaan, kannattaa kokeilla säännön vaihtamista. Ötökkä voisikin kadota, kun iPadia ravistaa. Koko ryhmä voi vaihtaa koodia, jolloin tulee harjoiteltua myös ylimääräisen koodin roskittaminen.

Tehtävä 2.

hopscotch 2

Oivallus: koodin pitää olla järjestyksessä. Toiston taika.

Piirtävän otuksen kanssa on hyvä todeta, kuinka tärkeää on, että koodin käskyt ovat oikeassa järjestyksessä. Homma aloitetaan ”liiku ja jätä jälkeä” -käskyllä, joka saa tyypin piirtämään ohutta, mustaa viivaa. Tämän jälkeen lapset saavat valita lempivärinsä ja vähän paksumman viivan. Valintojen jälkeen kokeillaan, toimiiko — ja tyyppihän piirtää edelleen mustaa viivaa. Homma toimii vasta koodin järjestämisen jälkeen.

Neliön piirtämiseen tarvitaan käännös. Suorakulmaisen käännöksen salaisen asteluvun paljastamisen jälkeen voidaan jatkaa koodipalikoiden toistoa niin monta kertaa, että saadaan aikaiseksi neliö. Toinen vaihtoehto on esitellä saman tien toistokäskyn taika eli silmukka.

Neliöistä tulee taideprojekti, jos on aikaa laittaa piirtävä otus vaihtamaan jokaisen neliön jälkeen satunnaisesti paikkaa ja väriä. Koodiin lisätään uusi silmukka ja satunnaisia arvoja paikalle ja väreille.

hopscotch neliöt

Oivallus: satunnaisuus!

Tähän riittää yhden oppitunnin aika! Nopea ryhmä saa tehtyä omatkin neliötaideteokset.

Tehtävä 3.

hopscotch tehtävä 3

Otetaan käyttöön äskeisessä tehtävässä hankitut taidot: otus piirtää halutun väristä ja paksuista viivaa. Ympyrä piirretään toistamalla lyhyitä viivoja ja pienen pieniä käännöksiä. Tarvitun toistojen määrän voi etsiä vaikka kokeilemalla. Pyöreän muodon koodaamisen taitoa tarvitaan seuraavassa tehtävässä.

Tehtävä 4.

hopscotch tehtävä 4

…eli oma nimi Hopscotch-otusten piirtämänä. Kirjastolaisissa on aina tarinankertojan vikaa, eihän tämä nyt ihan oikea digitaalinen allekirjoitus ole, mutta kuitenkin ainutlaatuinen, oma luomus ;-).

hopscotch nimmari

Nyt pitää jo itse miettiä, miten koodaa kirjainten viivat ja käännökset. Nimikirjaimet on myös hyvä valinta, jos aikaa on vähän ja intoa paljon.

Tehtävä 5.

hopscotch tehtävä 5

Tekstiä käyttämällä Hopscothin hahmoksi voi tuoda esimerkiksi Emoji-merkkejä. Pelin taustamaisema tehdään paksuilla viivoilla piirtämällä, ja Emoji-hahmot liikkuvat maisemassa paikkaa ja vauhtia satunnaisesti vaihtaen.

Hopscotchilla onnistuu myös pienen pelin koodaaminen tai runojen tai tarinoiden animoiminen.

Ötökästä luuppiin -tunnin tuntisuunnitelman perusteellinen versio löytyy pian dokumenteista. Meillä Tapiolassa moni pääsee ohjaamaan koodaustunteja, ja mukana on hyvä olla jotain kättä pidempää. Materiaaleja saa mielellään käyttää ja kommentoida!

Laitteita meillä on opetuskäytössä 15. Isot ryhmät on koodaustuntia varten jaettu kahtia, ja toinen puolikas käyttää aikaa tarinoiden ja kirjojen parissa sillä aikaa kun ryhmän toinen puolikas koodaa.

Ilman mielikuvitusta ei synny mitään uutta!

 

Fyror träffade Jo Salmson!

I går hade vi fantasy-författaren Jo Salmson från Sverige på besök på Äppelbiblioteket! Hon träffade över 100 elever i åk 4 från Mattlidens skola och Vindängens skola. Jo Salmson berättade bl. a. om olika genrer, vad pseudonym är och hur det kommer sig att hon använder pseudonym då hon skriver böcker. Eleverna hade i förväg sökt information om henne på Internet och funderat på frågor till henne.

Jo Salmson, som alltså är pseudonym för Catharina Wrååk, har skrivit fyra fantasyserier: Drakriddare, Häxfolket, Almandrarnas återkomst och Maros resa. Därtill har hon skrivit två lättlästa böcker och två faktaböcker för barn. Följande bok torde komma ut i maj 2015.

Annika Löfgren från Radio Vega var på plats så lyssna gärna på Familjeliv lördag 27.9 kl. 9.03!

Författarträffarna arrangerades i samarbete med Kulturkontakt Nord, Vanda stadsbibliotek och Esbo stadsbibliotek.

TFIOS, a Contest! Or, how teens read and share.

A happy moment with daughter in a bookstore in the beginning of summer vacation.

– I hear quite a lot of talk about this one. Would you like to read it, too?

– Oh yes yes yes, everyone’s going on about it in PicCollage.

After the book was read and the movie seen (we both loved them!), it was time for me, a mum and a librarian, to see, how teens share their reading experiences. Soon, the daughter had a contest going on in PicCollage, her favourite social media community.

Proudly presents: The Fault in Our Stars by John Green. The PicCollage Contest and the Winners!

imageAgain, so proud to be the local library mentioned above ;-). And the winner is…

image

Congratulations to creative_doodle!

image

2nd place: a_Little_Dreamers beautiful work with a quote and a scene from the movie.

image

3rd place: espinosa_girl01

image

4th place: awkward-books

image5th place: random1209neon

Lovely work, all of them. If you want to see the other entries to the contest, go to PicCollage and search -divergentgirl-. Okay? Okay.

 

Koodauspaja kirjastossa

Kesällä oli aikaa tarttua paljon puhuttuun juttuun: ohjelmoinnin alkeisiin. Peruskouluissa opetellaan ohjelmointia syksystä 2016 alkaen, ja kirjastossa halusimme olla mukana uutta ilmiötä kesyttämässä.

Mukaan saimme vapaaehtoiseksi asiantuntijaksi opiskelija Tomi Pieviläisen. Valmistauduimme vetämään Tomin johdolla noin tusinan osallistujan pajoja, mutta sitten Hesari teki Tapiolan kirjaston pajoista jutun ja innokkaita koodaajia ilmestyi aika paljon: 40-50 joka ilta.

koodauspaja1

Pienimmät osallistujat (4-8 v.) sekä aloittivat koodaamisen iPadien Hopscotch-sovelluksella. Oli hilpeää, kun saimme ötökät tottelemaan käskyjä! Hopscotchilla piirtäessä mietittiin jo toistoja, luuppeja ja satunnaisuutta. Hopscotch-tehtävien englanninkieliset esikuvat löytyvät verkosta, tekijänä Hour of Code.

hopscotch-haasteet

koodauspaja2

Pääjoukko aloitti samantien yksinkertaisen pelin tekemistä graafisella, verkossa toimivalla Scratchilla. Me kirjastolaiset opettelimme pallon liikuttamista vain hetkeä aikaisemmin. Pulmatilanteissa ratkaisua pohdittiin yhdessä tai pyydettiin Tomi apuun.

Jo hieman ohjelmointia kokeilut joukko teki töitä Tomin johdolla Racket-kielen kanssa.

koodauspaja6

Kesäkuisen viikon pajat pidettiin neljänä iltana, kolme tuntia per ilta. Osa tuli mukaan joka ilta, mutta myös kesken viikon oli mahdollista tulla mukaan. Pienin koodaaja oli 4-vuotias ja puuhasi isänsä avustuksella ohjelmoinnin parissa huikeat kaksi tuntia!

Seuraavat kaikille avoimet pajat pidämme elokuun ensimmäisellä viikolla. Koulujen alettua mukaan kutsutaan myös luokkia. Lastenkirjastonhoitajaa kiehtoo paitsi pelin rakentaminen, myös koodaamisen ja kirjallisuuden yhdistäminen: koodataanko runo, satu vai pieni tarina?

Koodaaminen on luovaa, opettaa ongelmanratkaisutaitoja ja kommunikointia, sanoo Tomi. Se on keino rakentaa ja ymmärtää ympäröivää maailmaa: verkkosivujen, älypuhelinsovellusten, kodinkoneiden, pelien ynnä muiden toimintaa. Ohjelmoinnin paikka on meidän mielestämme ehdottomasti myös kirjastossa. Kirjaston tehtävänä on aina ollut pitää  huolta kansalaisten lukutaidosta, kyvystä ymmärtää ja toimia aktiivisesti yhteiskunnassa.

koodauspaja5

Maru Tapiolan kirjastosta

 

Serieverkstad på biblioteket!

Först undervisning om serier i skolan, efteråt serieverkstad på bibban! Skol- och bibliotekssamarbete som bäst!

Sista veckan i maj besökte en grupp treor bibban för att göra egna serier. Till en början fick de se på bilder av grottmålningar, hieroglyfer och Bayeuxtapeten och fundera vad som gör en serie till en serie. Vi funderade också på varför är serier kan vara viktiga och bra och varför. Eleverna fick också berätta vilka serier de känner igen och de blev tipsade om för dem nya serier.

comicbook2

De fick också själva pröva på att göra en strip med tre rutor. I första rutan fick de rita en sten, i andra blir stenen ett djur och i den tredje rutan blir djuret rädd för något. Eleverna ritade jätteflitigt och många fina serier skapades på några minuter.

Sist men absolut inte minst, fick eleverna i smågrupper göra väggserier om:

  • hur man lånar
  • hur man får ett bibbakort
  • läsehunden Börje
  • läsetips och
  • vad annat man kan göra på bibban.

comicbook3

Efter att de alla tagit några bilder med iPaden fick de öppna appen Comic Book för att lägga ihop bilderna till en serie.  Appen var okänd för de allra flesta, men snabbt lärde sig eleverna använda den. Slutresultatet blev fantastiskt och nu rullar serierna i Hagalunds bibbas infoTV.

comicbook1

Eleverna var mycket nöjda med att få skapa själv! Nästa höst fortsätter vi med verkstäderna igen, så ta gärna kontakt om du vill komma och göra serier med din klass! Att skapa serier passar för alla åldrar!

Sommarhälsningar, Mikaela

BINGO! Kesällä lukeminen on peli!

kirjabingo mv pieniKesän lukubingo -peli tuo uusia haasteita kesälomalaisille. Lukemisesta voi tehdä pelin näinkin yksinkertaisesti, oivalsi meidän Tapiolan kirjaston lastenkirjastonhoitaja Mikaela. Suomenkielisen version teki Maru.

Millä strategialla saat ensimmäisen bingon?

Ruotsinkieliset koululaiset yrittävät saada kesän aikana rastin jokaiseen 25 ruutuun. Onnistuukohan suomenkielisiltä?

Lukubingon tulostettava PDF-versio. Saa käyttää sellaisenaan tai ottaa idean omaan muokkaukseen!